fakieform

hjälplösheten är inte eftersträvad
vi har ju alltid ett val
jag smakar på orden och konsekvenserna jagar mig
välj livet, välj glädjen, välj lyckan
se rakt igenom mig
andas nära mig
invirad i filten somnar jag i soffan
försöker krypa ur kroppen
den kliar
den liksom skaver på insidan
men jag tycks aldrig komma loss
jag hör skitsnack
jag läser skitsnack
jag ljuger
ibland tänker jag alla mina tankar i caps lock
nu känns allting viskande
kursivt
och lite som blanka, tomma blad
lampor över gatorna och isande kyla i fingrarna
en dragspelande man i hörnet
komplimanger
jag skrattar bort lektioner
jag bara sitter av tiden
och framtiden är ett litet orosmoln inuti
jag gömmer undan, jag skjuter fram
det skulle kunna passa med dystra kentcitat
egenskrivna självdömande texter
men det känns överflödigt
någon dag ska jag minska på bekräftelsebehovet
men den dagen är inte idag
på pappret ska jag forma mig till en barbapappa
stabil i grunden och självförtroendet uppåt