fakieform

lukten av nyklippt gräs tjocknar i näsan
jag slänger benet över cykeln och skjuter iväg
över den blöta astfalten
känner varenda sten under hjulen
varenda droppe som faller från träden
vägen kan jag utantill
jag har varit här förut
blundar
känner hur vägen går över i gräs
faller
känslan av gräs mot huden kittlar
och smärtan i benen
jag ler för mig själv, ligger kvar
jag som brukade vara så högt bland molnen
men någonting sköt ner mig från skyn
regnet skjölde över som en våg
jag spolades med
och försvann ur radarn
nu för tiden lyfter jag inte min blick från marken
rädd för vad jag ska möta
mamma tjatar om rätt kläder
'goretex mot regn och flis mot snö'
men vilka kläder håller ute den kalla känslan
att vara ensam?