fakieform

du sa upp dig för lite sol
och flyttade ditt skrivbord och stol
du fogade dig aldrig

du vaknar upp och världen har färgat sitt hår

himlen är blå som de ögon du glömde
jag skulle vilja se världen från dina ögon
är det annorlunda genom glas?

tömd på allt och gråblek

jag trodde inte du trodde på kärlek

att du behövde romantik

och inte bara hög musik

du kan inte vara nere med en ballong

rulltrappan och hissen är det enda som tar dig uppåt

bland höghus, låghus och dårhus

miljontals dansande psykfall ser alldeles för många stjärnfall

jag tror tuggummiterroristerna exploderade i en sång

medan du obekymrat klättrar på väggar du inte trodde fanns

men en del faller vackert
du är som en stad i förvandling
vacker men oförutsägbar
samma gamla gator men med okända hus
du sattes i färg och blev stark
du följde inga fotspår genom ett gammalt city
du hörde mer hemma nere i hamnen bland klotter och grafitti
jag ska stänga min mun nu
jag tappade bort mina ord
de fastnade nog i ditt hår
du borde tagit dig härifrån när du hade chansen
det är såna som du som tenderar att fastna
låt aldrig någon ungkarlsdimma styra dig


en parantes att denna är till adam ehlert på beställning
en fet puss och ett gammalt "vi kommer sakna dig" på kunskap